Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift

Alesund enda älskarinnor Vi teenage

Uppränningen till föreliggande skrift ingår i en offentliggjord uppslagsbok, men utgafs då ock, med några smärre ändringar, i en särskild upplaga. Af allmänheten och den offentliga kritiken mottogs mitt lilla arbete med så stor välvilja, att jag deri fann en kraftig maning att fortgå i den gifna riktningen. Också har jag ända sedan hösten användt de flesta af mina lediga stunder på att förbättra och utvidga detsamma. Dervid har jag ock låtit mig angeläget vara att draga fördel af de anmärkningar, som offentligen och enskildt blifvit gjorda mot nämnda utkast.

Januari 5-9

Åtgärder vordo i urtiden träffade att distribuera dessa välgörande runor bland alla varelsesläkter. Oden utbredde dem bland asarne; alfen Dain och Mimersonen Dvalin, som fått lära dem af Mimer, spredo dem bland alfer och dvärgar, Genom Heimdall kommo de till människorna. Den goda gåfvan, blandad i heligt mjöd, sändes vida vägar, »och sedan är den bland asar, bland alfer, bland exponera vaner och bland människors barn». Icke heller jättarne vordo lottlösa. De vordo ju upptagne, äfven de, i urtidens fridsförbund, och Mimer sände dem runor, hvilka grundlagt den kunskap, som finnes hos Jotunheimssläkten och sedan af den blifvit illa brukad. Den vakt af stridbare gudar, som tagit bostäder gällande Yggdrasils öfre grenknippa i Asgard förut att därifrån öfvervaka och skydda världen, äro desse: 1 Oden, allfadern samt tidsåldrarnas fader.

LEAVE A COMMENT

Please enter your comment!
Please enter your name here